Gentemot många analytiker som uttalade sig förra veckan och påstod att USA är nu orolig över läget i Egypten så skrev jag, att denna demokratiseringsprocess som började med Tunisien, fortsatte med Egypten och kommer att fortsätta med andra länder i området som Syrien, Yemen, Jordanien osv är en nödvändighet för världsekonomin.
SVT:s Bo Inge Andersson var en av dem som skrev om USA:s oro. Men han, liksom många andra "experter", har tydligen inte förmågan att se det politiska spelet bakom kulliserna, och detta kanske inte är så konstigt eftersom han är en kommentator och inte en analytiker.
Men frågan är varför USA vill ha bort Mubarak !
Om man tittar lite historisk på de stora förändringarna som har ägt rum i olika länder som har en speciell betydelse för USA, så ser man ett mönster. Medans republikaner använder den tuffa och militär-relaterade tonen i sina "lösningar", så har demokrater alltid haft den Enpowerment-relaterade tonen där förutsättningar för förändringar har tre pelare, som Hillary Clinton klart och tydligt påpekade igår vid en presskonferens (http://www.youtube.com/watch?v=aPPsQK_Sy8U) , dvs freedom of assembly, freedom of expression, freedom of the press.
På klarspråk kan man säga att republikanerna alltid haft ett färdigt koncept för andra länders lösningar, medans demokraterna tror på att förändringen måste komme innifrån.
Men huvudsaken i det hela är i slutändan är den ekonomiska makten som i sig leder till mer politisk makt också.
Som jag skrev förra vecka så har Kina varit det tystaste landet kring Egypt-fallet. Detta är pga att Kina vill ha stabila länder att ha avtal med. Om denna stabilitet produceras via diktaur eller demokrati, struntar Kina fullständigt i, eftersom Kina sakta men säkert har tagit över världens tillverkningsekonomi. För USA däremot innebär ett odemokratiskt nordafrika och mellanöstern fortsatt ekonomisk förlust. Och det är därför USA från början haft en "bakom kulliserna"-plan för Bin-Ali och Mubarak. Något som Bo Inge Andersson inte haft förmåga att se.
El-Baradei träder idag, klokt och sansat, fram och hävdar att han inte kommer att ställa upp som president, eftersom han vet att han inte har den kampbakgrunden som Egyptens framtida ledare måste ha i bagaget. Dessutom har han bott i Österrike under en stor del av sitt liv, vilket inte ger honom pluspoäng i sammanhanget.
Det finns namn på några aktuella ledarkandidater som har kämpat för demokrati. De namnen har Omaba i bakfikan. Vilket namn han kommer att stötta beror på hur protesterna utvecklas de närmaste dagarna/veckorna. Ett av de namnen är Ayman Nour. Lägg namnet på minnet så hörs vi i framtiden om det :)
/John Omoomian (S)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar